Du kan titta på regler och förordningar i andra jurisdiktioner.
Custody Business Licensing Requirement, som infördes av KWG 2020, kan anses vara det första fintech-fokuserade eller åtminstone fintech-fokuserade licenskravet enligt tysk lag. Motsvarande ändringar av KWG gjordes under genomförandet av EU:s femte antipenningtvättsdirektiv (AML), men utan ett lagkrav enligt EU-lagstiftningen för sådana ändringar av KWG. Relevant avsnitt 1(1a), proposition 2, nr 6 i KWG definierar förvaring av kryptovalutor som lagring, hantering och skydd av kryptografiska värden eller privata kryptografiska nycklar som används för att lagra, lagra eller överföra kryptografiska värden som en tjänst till andra. Kryptografiska värden, som nu uttryckligen ingår i katalogen över finansiella instrument enligt § 1(11), meningen 1, nr 10 i KWG, definieras som digitala representationer av värde som inte är utfärdade eller garanterade av en centralbank eller statlig myndighet. och inte har lagstadgad valuta eller pengar, men accepteras av individer eller juridiska personer som ett utbyte eller betalningsmedel, eller tjänar investeringssyften och kan överföras, lagras och säljas elektroniskt. Därför inkluderar termen kryptovalutavärde inte bara kryptovalutor som bitcoin, utan även investeringstokens. Den breda definitionen av begreppen "kryptovalutavärde" och "förvarsverksamhet för kryptovaluta" (inklusive aktiviteter relaterade till privata kryptografiska nycklar) leder till en lång rad nya licenskrav. KWG tillhandahåller dock vissa undantag eftersom leverantörer av kryptovalutadepåer som riktar sig till denna typ av finansiella tjänster (dvs. inte utför någon annan reglerad verksamhet) inte är skyldiga att följa alla lagstadgade skyldigheter som gäller för andra leverantörer av finansiella tjänster. . Istället är dessa leverantörer av kryptovalutadepåtjänster undantagna från allmänna kapital- och likviditetskrav enligt kapitalkravsförordningen (CRR), den nyligen ändrade CRR II och vissa andra regler. Krav på startkapital, styrelseledamöters anseende, god affärsorganisation och tillhörande rapporteringsskyldighet gäller dock fortfarande. BaFin har gett ytterligare råd angående förvaring av kryptovaluta.1
Samtidigt utvecklas licenssystemet som kan gälla fintech-affärsmodeller ständigt i EU och därför i Tyskland. Detta inkluderar ändringar av licenssystemet för fintech-företag, som införts av den nya EU-lagstiftningen om europeiska Crowdfunded Business Service Providers (ECSPR), som också krävde ändringar av den tyska rättsliga ramen, den föreslagna EU-förordningen om kryptotillgångarsmarknader. (MiCA) och den senaste lagstiftningen om dematerialisering av värdepapper. Även om det ligger utanför ramen för detta diagram att ta fram licenskrav för varje enskild fintech-affärsmodell, kan det vara värt att illustrera licenskraven med hänvisning till robo-advisor-affärsmodellen, eftersom de har blivit populära i Tyskland de senaste åren. .2
Kryptovalutor som bitcoin har utan tvekan skapat en utmaning för tysk lag vad gäller reglering, civilrätt och beskattning. Viss tydlighet har uppnåtts genom den juridiska definitionen av kryptografiska värden (som Bitcoin) på grund av implementeringen av EU:s femte AML/CFT-direktiv i tysk lag 2020. Kryptovalutavärden ingår nu i katalogen över finansiella instrument för KWG och WpIG så att olika aktiviteter relaterade till kryptografiska värden helt klart är föremål för vissa licenskrav. Dessutom har kryptovalutaförvaring införts som en ny typ av finansiell tjänst som omfattas av ett licenskrav enligt KWG.2
Kryptovalutavärden definieras som digitala representationer av värde som inte är utfärdade eller garanterade av en centralbank eller statlig myndighet och som inte har den lagstadgade statusen som en valuta eller pengar, men som accepteras av individer eller enheter som ett växlingsmedium eller betalning eller som tjänar investeringsändamål och som kan överföras, lagras och säljas elektroniskt. Denna breda definition syftar till att täcka all användning av virtuella valutor, inklusive som ett investeringsmedel. Medan definitionen av kryptovärde inte bara inkluderar tokens med växlings- och betalningsfunktioner (inklusive kryptovalutor), som kan falla under finansiella instrument som "kontoenheter" i den mening som avses i avsnitt 1(11), mening 1. , nr. 7 KWG och § 2(5 ), nr 7 WpIG, samt polletter som används för investeringar. Dessa värdepapper eller investeringsbevis kan också kvalificera sig som investeringsprodukter, skuldinstrument eller andelar i kollektiva investeringssystem i enlighet med 1 § (11) meningen 1, nr 2, 3 eller 5 i KWG och 2 § (5), nr. 2. , 3 eller 5 WPG.3
Kryptovaluta inkluderar inte inhemska och utländska lagliga betalningsmedel, elektroniska pengar, penningvärde som innehas i betalningsinstrument som omfattas av undantaget för det begränsade nätverket enligt PSD II och betalningstransaktioner från leverantörer av elektroniska kommunikationsnätverk eller tjänsteleverantörer. Undantagna är också elektroniska kuponger för köp av varor eller tjänster från emittenten eller en tredje part som är avsedda att tjäna en ekonomisk funktion gentemot emittenten genom enbart inlösen och därför inte kan handlas och, som ett resultat av sin utformning, inte återspeglar investerarnas förväntningar på resultat, voucher eller det övergripande resultatet av emittentens eller tredje parts verksamhet i termer av värde eller redovisning.2
Ändringarna angående värdet av kryptovalutor återspeglar i viss mån BaFins tidigare administrativa praxis, som tog de första stegen mot reglering av kryptovalutor i Tyskland, och antog en bred tolkning av termen "finansiellt instrument" i betydelsen KWG. . Detta förhållningssätt kritiserades delvis och delades inte i den högre regionala domstolens avgörande i brottmålet.2
Nyligen genomförda ändringar av KWG, som senare återspeglades i WpIG, löste kontroversen om kvalificeringen av kryptovalutor som finansiella instrument och gav därmed mer juridisk klarhet. Den tyska lagstiftaren ändrade dock definitionen av "finansiellt instrument" endast i licenssyfte, och inte i förhållande till de uppföranderegler som anges i WpHG, som i praktiken återspeglar bestämmelserna i MiFID II. Således kan en tjänsteleverantör som driver en kryptovalutamarknad bli föremål för licenskrav för en multilateral handelsplatsoperatör i den mening som avses i KWG och WpIG, men kan inte behöva följa de uppföranderegler som anges för dessa operatörer i WpIG. .2
Mot denna bakgrund bör de juridiska riskerna förknippade med respektive affärsmodell noggrant analyseras och om och vilka licenskrav och uppföranderegler som kan gälla. I synnerhet kan köp och köp av kryptovalutor i tjänsteleverantörens eget namn på andras bekostnad utgöra en bankverksamhet i form av en kärnmäklarverksamhet. Dessutom, för licensieringsändamål, kan kryptovalutaförmedling utgöra investeringsförmedling, medan rådgivning om köp eller försäljning av kryptovalutor kan betraktas som investeringsrådgivning. Dessutom kan driften av en plattform där kryptovalutor kan handlas kvalificera sig som en multilateral handelsplattform i den mening som avses i § 2(2), nr 6 i WpIG och kan därför bli föremål för licens. Aktiviteter relaterade till lagring, hantering och skydd av kryptografiska värden eller privata kryptonycklar kan också falla under den nyligen reglerade kryptolagringsverksamheten. Denna nya typ av finansiella tjänster och tillhörande licenskrav kan gälla såväl inhemska företag som gränsöverskridande tjänsteleverantörer och deras ombud som avser att erbjuda eller redan har erbjudit dessa tjänster.2
Varken att bryta eller köpa eller sälja kryptovaluta för egen räkning och på egen bekostnad kräver dock ingen licens. Således kan kryptovalutor i allmänhet användas som betalningsmedel och genereras genom gruvdrift utan något särskilt tillstånd.2
Ur ett civilrättsligt perspektiv har många frågor ännu inte definitivt besvarats. Osäkerheten börjar med tillämplig jurisdiktion och lagar i allmänhet för kryptovalutor. Dessa frågor blir aktuella om till exempel enheter av kryptovaluta överförs eller pantsätts. Dessutom är det fortfarande oklart vilka avslöjandeskyldigheter som gäller vid transaktioner med kryptovaluta.2
Intressant nog har den normalt sett komplexa skatteanalysen åtminstone delvis klarlagts för kryptovalutor tack vare EU-domstolens dom.2
Enlighet med principerna i detta beslut, som har införlivats i tysk skattelagstiftning, är utbyte av vanliga valutor mot bitcoins (eller jämförbara kryptovalutor) och vice versa inte föremål för mervärdesskatt i enlighet med 4 § nr 8b i cirkulationslagen. Skattelagstiftningen. Dessutom är användningen av bitcoins eller liknande kryptovalutor som betalnings- och gruvprocess skattefri.4
Andra transaktioner relaterade till kryptovalutor kan dock vara föremål för skattelagar.2
Ur ett redovisningsperspektiv kan enheter av kryptovalutor som bitcoin överföras, så det verkar nödvändigt att redovisa dem som tillgångar i balansräkningen.2
Om de kvalificerar sig som tillgångar som stödjer verksamheten endast under en kort tidsperiod (omsättningstillgångar), kan de behöva behandlas som "andra tillgångar" i enlighet med 266 § andra stycket B II nr 4 i kommersiellt Kod (HGB). ). Om enheter av kryptovalutor kvalificerar sig som tillgångar som stödjer en verksamhet under en längre period (anläggningstillgångar), ska de redovisas som förvärvade immateriella tillgångar enligt § 266(2), AI, nr 2 HGB.2
En ICO är en försäljning av virtuella tokens för att samla in pengar för ett allmänt företagsändamål eller ett specifikt projekt, vilket vanligtvis beskrivs mer detaljerat i en vitbok. Beroende på strukturen hos ICO kan tokens köpas med fiat eller virtuella valutor och kan ge vissa rättigheter, såsom deltaganderättigheter och vinstdelning, eller inga rättigheter alls. Medan diskussionerna och strukturerna för ICO:er och tokens fortfarande är i rörelse, kan de tokens som kan erbjudas i en ICO delas in i följande kategorier:
Denna grova kategorisering, i överensstämmelse med BaFins allmänna tillvägagångssätt, visar att tokens kan variera avsevärt. Som ändrat av KWG den 1 januari 2020 kommer tokens med utbytes- och betalningsfunktioner och tokens som används för investeringar (till exempel säkerhetstokens och investeringstokens) sannolikt att falla under den breda definitionen av kryptografiska värden och därmed utgöra finansiella instrument . i enlighet med KWG (bortsett från den eventuella klassificeringen av dessa tokens som andra typer av finansiella instrument, som måste bedömas från fall till fall) och WpIG.2
Därför bör varje ICO noggrant analyseras i termer av dess regulatoriska och kapitalmarknadskrav. BaFin avgör tillämpligheten av relevant lagstiftning, inklusive KWG, WpIG, ZAG, WpPG, KAGB och VermAnlG, från fall till fall, beroende på specifika avtalsvillkor. Om tokens liknar deltaganderättigheter som kan klassificeras som värdepapper enligt WpPG eller investeringar enligt VermAnlG, kan ett tokenprospekt krävas om inte ett undantag gäller, särskilt för crowdfunding-tjänster enligt ECSPR.2
Frågan om helt digitaliserade värdepapperserbjudanden har varit föremål för omfattande diskussioner de senaste åren och fick stöd i ett gemensamt dokument publicerat av det tyska förbundsfinansministeriet och det tyska federala justitieministeriet angående det framtida regelverket för blockkedjebaserade värdepapper och krypto-tokens. Mot bakgrund av de mål som eftersträvas med detta dokument har den tyska lagstiftaren antagit en ny lag (elektroniska värdepapperslagen (eWpG), som gäller från juni 2021), som införde valfri och partiell dematerialisering av värdepapper. eWpG introducerar begreppet "elektronisk säkerhet", definierat som ett ägandeobjekt, som är föremål för en äganderätt. Den nya lagen ger emittenter ett val mellan två typer av dematerialiserade värdepapper. Den första typen är föremål för registrering hos en central förvaringsinstitut i den mening som avses i förordningen om värdepapperscentral (Clearstream Banking AG i Tyskland) eller hos en licensierad förvaringsinstitut. Den andra typen är kryptovärdepapper registrerade i kryptovärdepappersregistret, vanligtvis på basis av DLT, som underhålls av emittenterna själva eller av andra. Som sådan kräver underhållet av cryptocurrency-värdepappersregister en BaFin-licens och är föremål för regulatorisk tillsyn. Med detta steg följer den tyska lagstiftaren andra europeiska länders väg mot dematerialisering av värdepapper.5
Utöver prospektkravet kräver alla professionella tjänster som tillhandahålls i samband med handel med tokens, inklusive ett avtal om att förvärva, sälja eller köpa tokens när de kvalificerar sig som beräkningsenheter eller kryptografiska värden, i allmänhet en licens från BaFin. Dessutom bör tokenutgivare vara medvetna om att konsumentskyddslagar kan gälla vid försäljning av tokens över Internet. Värdavtalet kan således kvalificeras som ett distansavtal som ger upphov till en informationsskyldighet enligt § 312(i) BGB. Förutsatt att kontraktet behandlas som en finansiell tjänst måste ytterligare information lämnas i enlighet med Section 312(d) BGB.6
På EU-nivå övervägdes nyligen frågan om kryptotillgångar, och därmed ICO:er, av Europeiska kommissionen som en del av EU:s digitala finanspaket som publicerades i september 2020. på kryptotillgångsmarknaderna (MiCA). Förslaget som helhet har ett övergripande tillvägagångssätt för fullständig harmonisering, inklusive en enda ordning: krav på öppenhet och offentliggörande för utfärdande och upptagande till handel, drift, organisation och förvaltning av emittenter och tjänsteleverantörer inom ramen för detta. konsumentskyddsregler; förhindra marknadsmissbruk och säkerställa integriteten hos kryptotillgångsmarknaderna. Förslaget skiljer mellan kategorier av kryptotillgångar, inklusive kryptotillgångar (i och för sig), tillgångslänkade tokens (ofta kallade "stablecoins"), elektroniska penningtokens och verktygstoken. Som en allmän regel bör alla kryptotillgångar (definierade som en digital representation av värde eller rättigheter som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av en distribuerad reskontra eller liknande teknik) omfattas av MiCA om de inte redan omfattas av ett befintligt EU-system för finansiella tjänster (till exempel i som finansiella instrument enligt MiFID II). Reglerade tjänster för kryptotillgångar inkluderar innehav och förvaltning för tredje parts räkning, drift av en handelsplattform, utbyte av kryptotillgångar mot lagligt betalningsmedel fiatvaluta och andra kryptotillgångar, utföra order för tredje parts räkning, lägga, ta emot och sända order på uppdrag av tredje part och ge råd. Vissa undantag, inklusive ett undantag från ett tillräckligt detaljerat krav på en allmän handling, bör gälla för små och medelstora emittenter om den totala behandlingen av det offentliga förslaget inte överstiger 1 miljon euro inom 12 månader. Strikta krav gäller vanligtvis för stablecoins.2
MiCA förväntas ge rättslig klarhet och säkerhet, främja en säker utveckling av kryptotillgångar och användningen av DLT i finansiella tjänster, stödja konkurrens och innovation samtidigt som konsumenter och investerare skyddas, och eliminera potentiell finansiell stabilitet och monetära risker. Dessutom förväntas detta förslag öka finansieringen för företag genom ICO:er och erbjudanden om värdepapperstoken.2
Paneuropeisk reglering av kryptotillgångar, som är den huvudsakliga tillämpningen av DLT och blockchain-teknik inom finans, går hand i hand med en föreslagen blockchain-sandlådepilotregim på EU-nivå. Som en del av EU:s digitala finanspaket har EU-kommissionen föreslagit en EU-förordning för marknadsinfrastruktur baserad på en distribuerad reskontra. Den föreslagna förordningen, om den antas, skulle tillhandahålla regler för en paneuropeisk blockkedjereglerande sandlåda som syftar till att tillåta fintech-företag som är verksamma inom området DLT och blockchain-teknik att dra nytta av tillfälliga regulatoriska undantag under tillsyn, vilket säkerställer lämpliga skyddsåtgärder och detta kommer att göra det möjligt för tillsynsmyndigheter att fördjupa sin förståelse för innovativa fintech-modeller och framväxande teknologier.2
Tyskland har det nyligen genomförda EU:s femte direktiv mot penningtvätt, som ger en bred juridisk definition av värdet av kryptovalutor, inte bara ökat skyldigheterna mot penningtvätt för tjänsteleverantörer som är engagerade i kryptovalutaverksamhet, utan har också infört ett licenskrav för kryptovalutaförvaringsföretag. Dessutom skisserade den nyligen presenterade eWpG den rättsliga ramen för partiell dematerialisering av värdepapper med hjälp av distribuerade ledger- och blockchain-teknologier i Tyskland.2
Juridisk support för FinTech- och Blockchain-projekt
Deltagande som jurist i investeringsriskfonder, genomföra M&A-affärer inom IT-området, support för iGaming och affärstillgångar
Omfattande juridiska tjänster för företag om företag, skatterätt, kryptovalutalagstiftning, investeringsverksamhet
